Stipendier

Ellinor Kömmits och Moa Petersén har med stort engagemang, nyfikenhet och en nypa mod tagit sig an uppgiften att undersöka hur den biobaserade elproduktionen på Växjö Energi skulle kunna öka med nästan tre gånger. Med uppsatsen ”Biomass fired Top Cycle, för högre elproduktion vid nytt kraftvärmeblock hos Växjö Energi AB” bidrar de med viktiga insikter inför framtiden.

Truong Nguyen är universitetslektor vid institutionen för byggd miljö och energiteknik vid Linnéuniversitetet. Han har forskat om potentialerna och utmaningarna med biomassabaserad fjärrvärmeproduktion under olika sammanhang av energiförsörjning och användning. Han bidrog med en detaljerad utredning om samspel mellan efterfråge- och utbudssidor i ett fjärrvärmenät och effekter av att ha lågtemperaturfjärrvärme i det nyutvecklade bostadsområdet Torparängen i Växjö.
Hans forskningsintresse är att använda ett tillvägagångssätt för systemanalys för att utvärdera, jämföra och optimera primärenergianvändning, kostnader och miljöpåverkan från olika tekniker kopplade till resurstillgänglighet.

Wilhelm har inom sina masterstudier vid Linnéuniversitetet arbetat med
modelleringsarbete för att optimera design och drift av en innovativ
centrifugerande våtscrubber som utvecklas av ITK Envifront AB i Växjö.
Resultaten visar att tekniken har stor potential för kombinerad värmeåtervinning och stoftavskiljning i befintliga och nya förbränningsanläggningar för biomassa, vilket är viktigt för att i framtiden uppnå ytterligare minskning av utsläpp i små
och medelstora förbränningsenheter.

Sylvia Haus studerar kolbalansen och klimatnyttan vid användning av skogsråvara och produktionssystem inom jordbruket. Arbetet syftar till att utvärdera olika markanvändningsstrategier i skogs- och jordbruket och hur man bäst använder råvaran för att öka klimatnyttan. Hennes resultat kommer ge beslutsfattare en kunskapsbas som sannolikt kommer utmynna i rekommendationer för markanvändningen i Sverige och hur vi ur ett klimatperspektiv bäst använder råvara som produceras i skogen och jordbruket.

Mario Morgalla studerar effekter av flerfassystem vid termisk förgasning av biomassa. Arbetet syftar till att utveckla ny teknik för framtidens bioraffinaderier. Ett avgörande problem vid omvandlingen av skogsråvaran är att det bildas aromatiska kolväten (tjäror) som måste avskiljas i separata processteg. Mario arbetar med att undersöka och utveckla en metod för att omvandla tjärorna redan i förgasningsreaktorn med hjälp av suspenderade kolpartiklar som skogsråvaran själv bildar. Metoden ska bidra till högre utbyte och lägre kostnad vid produktion.

Narges Razmjoo, doktorand inom Bioenergiteknik, har tilldelats Växjö Energis stipendium för sina studier om förbränning av biobränslen i rosterpannor som används för värme- och elproduktion i närvärmeanläggningar och industrier. Narges forskning bidrar till att tekniken utvecklas och att biobränslen kan ersätta användningen av icke förnybar energi i industriella processer vilket gör henne till en välförtjänt mottagare av Växjö Energis stipendium för år 2014.

Daniel Nilsson har tilldelats Växjö energis stipendium för sin breda kompetens inom energiområdet och då speciellt skogsbränsle där han behärskar hela området från trädets frö till trädbiomassans förbränning.  Daniel redan efter en kort tids forskarstudier visat att han har en synnerligen god förmåga att arbeta samman sina förvärvade kunskaper inom hela skogsbränsleområdet till en hållbar syntes vilket gör honom till mycket förtjänt mottagare av Växjö Energis stipendium för år 2013

Charlotte Parsland, doktorand inom bioenergiteknik vid Institutionen för teknik, arbetar inom sina doktorstudier med att ta fram nya, katalytiskt aktiva material, för uppgradering av produktgas, från biomassförgasning, till syntesgas. Metoden med syntesgas anses som en av de viktigaste i framtiden för att, både nationellt och internationellt, klara bränsleförsörjningen från förnyelsebara råvaror. Charlottes arbete är ett viktigt bidrag till framtidens teknik inom detta område.

Bengt Nilsson, universitetsadjunkt vid Linnéuniversitetet, har med sitt arbete inom doktorandprojektet "Bioenergi från sydsvenska skogar" ökat kunskapen om biomassa som bränsle i våra energisystem. Kunskap som kommer att vara värdefull för den fortsatta utvecklingen i energisektorn.

Bengt har även visat på stort engagemang och intresse för området, vilket har använt i sin uppskattade undervisning. Detta i sin tur borgar för en god kompetensförsörjning i framtiden inom området bioenergi.

Leteng Lin, doktorand i Bioenergiteknik vid Institutet för teknik, har tilldelats 2010 års stipendium för att ha utarbetat nya metoder för att med on-line system undersöka kinetiken vid oxidering av träkolpartiklar i fluidbäddsförgasare. Metoderna har tillämpats vid laboratorieförsök och vid fältmätningar vid försöksläggningar i Europa. Leteng Lins arbete förväntas få stor betydelse vid utveckling och optimering av processer för storskalig produktion av fordonsbränslen från biomassa.

Gröna, CO2-neutrala fordonsbränslen kan produceras genom förgasning av biomassa. I Sverige finns en stor potential att använda skogsbrukets restprodukter t.ex. grenar, toppar och stubbar, som råvara för tillverkning av bränslen som ersätter diesel och bensin. Tekniken för bränsleproduktion genom förgasning är känd men behöver utvecklas för att bli kommersiellt framgångsrik. Leteng Lin har utarbetat nya metoder för att med on-line metoder undersöka kinetiken vid oxidering av träkolpartiklar i fluidbäddsförgasare. Metoderna har tillämpats vid laboratorieförsök och vid fältmätningar vid försöksläggningar i Europa. Leteng Lins arbete förväntas få stor betydelse vid utveckling och optimering av processer för storskalig produktion av fordonsbränslen från biomassa, t.ex. med den teknik som är tänkt att användas vid VVBGC i Värnamo.

Eva Gustafsson har inom sina doktorandstudier i Bioenergiteknik arbetat med att utveckla och tillämpa en metod för provtagning och karakterisering vid höga temperaturer av partiklar i produktgaser vid förgasning av biomassa. Projektet är en del i CHRISGAS-projektet som syftar till att möjliggöra syntetisering av fordonsbränslen som metanol, DME och Fischer-Tropsch diesel med restprodukter från skog och jordbruk som råvara.

Den kunskap och metod som Eva utvecklar är unik i världen och en förutsättning för optimal utformning och dimensionering av de efterbehandlingssystem som krävs för att åstadkomma en produktgas med rätt sammansättning och kvalitet.

"Peter Bengtsson genomför framgångsrikt ett forskningsprojekt som handlar om att studera och utveckla metoder för biobränsletorkning där spillvärme från befintlig industri kan utnyttjas. Processen som undersöks benämns bäddtorkning och studeras vid låga temperaturer (under ca 150 ˚C). 

Empiriska studier så väl som matematisk simulering av processen har genomförts som nu ligger till grund för ett flertal vetenskapliga artiklar.

Arbetet bedöms vara högaktuellt och behandlar en intressant teknik som kan bidra till en ökad förståelse och ett hållbart energiutnyttjande."

Peter lägger fram sin doktorsavhandling under hösten 2008.

Katarina Rupar-Gadd forskar med fokus på vad som händer med biobränslet innan det skickas till förbränning. Tidigare projekt, som ledde fram till en licentiatexamen i juni 2003, har behandlat utsläpp av organiska ämnen från torkning och lagring av biobränslen. Dessa projekt gav en naturlig övergång till ett forskningsprojekt som behandlar olika aspekter av självantändning i lagrade material inom forskarskolan CECOST (Centre for Combustion Science and Technology). 

Självantändning i lagrade material är ett ökande problem och man har inte helt klart för sig vilka olika faktorer som bidrar. Lagring av biobränslen leder till nedbrytning av biomassan eftersom det är organiskt material och under lagringen har man noterat att det sker en ökning av mikrobiell aktivitet. Värmen som bildas från den mikrobiella tillväxten är en av många faktorer som bidrar till att olika lagrade material kan självantända. Resultaten från projektet har bidragit till en ökad insikt i självantändningsproblematiken och kommer att användas för modellering och rekommendationer för lagring av biobränslen. 

Katarina doktorerade i maj 2006, med avhandlingen ”Biomass Pre-treatment for the Production of Sustainable Energy – Emissions and Self-ignition”.

Doina Lutic arbetar med att utveckla och tillämpa aerosolmetoder för
att syntetisera nanopartiklar av metaller och metalloxider, för tillämpning inom sensorteknologi. De syntetiserade partiklarna deponeras på kiselkarbidsubstrat, där de bildar en katalytiskt aktiv film. Från substraten framställs sedan sensorer som är selektivt känsliga för bl.a. kväveoxider.

Doinas forskning syftar till att genom modifiering av partikelsammansättning och partikelstorlek, öka selektivitet och beständighet hos de producerade sensorerna, för att på så sätt möjliggöra framställning av bra och billiga sensorer för kontroll av förbränning av biobränslen.

Ann-Charlotte Larsson forskar inom området miljökatalysatorers livslängd i samband med biobränsleförbränning. De katalysatorer som berörs är främst katalysatorer för selektiv katalytisk reduktion (SCR) av kväveoxider.

Doktorsprojektet fokuserar på beläggning av katalysatorer med aerosoler av alkalisalter och dessas inverkan på deaktivering av katalysatorerna. Den övergripande målsättningen är att förstå de faktorer som inverkar på katalysatorernas livslängd. På så sätt kan katalysatorernas livslängd optimeras vilket leder till lägre kostnader för att minska utsläppen av kväveoxider från biobränsleförbränning. Växjö Energi AB har bidragit med exponerade katalysatorer från Sandvik 2.

Projektet finansieras av Vetenskapsrådet under 2,5 år och Ann-Charlotte kommer att lägga fram sin doktorsavhandling under våren 2006. Ann-Charlotte har länge arbetat med utveckling av rökgasreningsutrustning som anställd på Fläkt, ABB och ALSTOM vilket gett mycket erfarenhet som förstärker projektet.

Bagher har studerat metoder för att kontrollera och minimera utsläpp av flyktiga organiska ämnen (VOC) från olika lagrade bränslematerial som till exempel grot och träflis. Metoderna behandlar både identifiering och kvantifiering av olika VOC. Samma metoder har även använts vid studier av utsläpp från bränsletorkar till exempel vid pelletstillverkning. För att eliminera utsläppen vid torkning och lagring har Bagher även tagit fram en metod som bygger på biofiltrering, vilket är en mycket kostnadseffektiv metod. Han har även medverkat vid framtagningen av ett flertal publikationer som behandlar problematiken med VOC-utsläpp vid torkning och lagring av organiska material.

Lena Lilieblad

Lena är industridoktorand och har på ett framgångsrikt sätt medverkat till framtagningen av ett flertal publikationer om utsläpp av submikrona partiklar från biobränsleeldade pannor. Dessa publikationer har spridits via konferenser och internationella tidskrifter i hela västvärlden och gjorts tillgängliga i olika artikeldatabaser.

Lena har också haft utbyte med andra forskningsinstitut i Sverige samt hållit egna föreläsningar för att på så vis dela med sig av sina industriella erfarenheter. Lena kommer att avlägga sin licentiatexamen i maj 2003. Hennes höga ambitionsnivå har lett till att hon tar examen tidigare än beräknat.

Jan Oskarsson

Jan är industridoktorand och utgör på det viset en personifiering av universitetets ambition att samverka med det lokala näringslivet. Han har arbetat med att undersöka vilka faktorer som begränsar det möjliga effektuttaget och den möjliga utbränningen i den vanligaste förbränningstekniken. Arbetet har bidragit till att öka förståelsen för och visar på möjligheter att förbättra och förbilliga tekniken för utnyttjande av lokalt producerade biobränslen i mindre skala.

Sedan december 1999 har Michael Strand deltagit i forskning inom bioenergiområdet som resulterat i flera publikationer gällande emissioner av submikrona partiklar och deras egenskaper. I ljuset av dagens debatt om luftkvalitet och miljönormer är det viktigt med forskning som å ena sidan accepterar att även biobränslen kan ge upphov till skadliga föroreningar men som å andra sidan kan anvisa vägar att reducera deras skadliga inverkan på människors hälsa. Michaels forskning är en del av detta skeende.

Med Växjö Energis stipendium får Michael möjlighet att sprida sina forskningsresultat på bredare front. Det ligger väl i linje med stipendiets syfte; att belöna hittills utfört arbete samt uppmuntra till fortsatta och fördjupade studier inom områden som syftar till att utveckla och sprida användningen av biobränslen för den svenska energiförsörjningen.