Klarar vi elen? Inte bara en ledningsfråga

Boendet och servicesektorn står tillsammans med företagen för närmare 90 procent av vår elanvändning. Vi är extremt beroende av att eldistributionen fungerar, både ur kvalitetssynpunkt och när det gäller tillräcklig kapacitet. Den totala elanvändningen har legat på ungefär samma nivå under lång tid, men det finns variationer över tid och inom olika områden. Nu är det många som förutspår en ökad efterfrågan på el, inte minst i våra storstäder och i våra större regionala centrum, som Växjö. Orsaken är inte bara befolkningsökningen, utan också en ny verklighet där varenda biltillverkare satsar på eldrift. Vi får fler och fler laddstolpar, mer och mer blir uppkopplat och alltmer kraft sugs ur ledningsnätet. Kommer elen verkligen att räcka till i Växjö?

– Det är en komplex fråga. Det enkla svaret är ja. På årsbasis producerar vi mer el i Sverige än vi förbrukar. Vi har alltså ett elöverskott, som exporteras, men som kräver ledningskapacitet. Svårigheterna är att lagra el, att producera tillräckligt med el när den behövs som mest och att transportera den. Enkelt uttryckt, blåser det inte står vindkraftverken stilla och då måste vi täcka upp med något annat, säger Stefan Braun.

Transporten av el – en utmaning

Det är alltså inte elbrist som är problemet, utan toppfarten i systemet. Nio av tio svenskar bor söder om Stockholm. En stor del av den elkraft vi förbrukar produceras i Norrland. Elen måste alltså transporteras mycket långt för att komma till ställverken i söder. Sverige är ett stort land och ledningsnätet är inte byggt för de senaste årens ökande behov av transport. Kalla dagar, när många laddar sina bilar, kör sina tvättmaskiner och industrin går på högvarv blir det fullt i rören. Vi klarar inte att distribuera den effekt som behövs i alla lägen. En lösning är att bygga ut och effektivisera stam- och regionnät, ett sådant arbete pågår ständigt, men det är mycket kostsamt och tar flera decennier att genomföra. En viktig del av lösningen är den lokala kraftvärmen, där producerar vi el där den behövs, samtidigt som vi minskar eldriven värme.

Alla måste bidra

För att komma åt effektbristen är det nödvändigt att öka elmedvetenheten. Såväl hushåll som företag måste optimera sin elanvändning. Det handlar om att använda elen där den gör mest nytta och att se över sina elfällor. Bara en sådan enkel sak som att byta till energilampor och moderna armaturer i en lagerlokal, eller hemma, kan betyda massor. Fortfarande kommer en förhållandevis stor del av vår uppvärmning från el. Ett bekvämt inomhusklimat vill alla ha, oavsett om det handlar om värme eller kyla, men att endast åstadkomma detta via en stickkontakt i väggen är inte hållbart om vi ska klara energiomställningen.

– Där det finns möjlighet till fjärrvärme kommer vi i ett annat läge. I kraftvärmeverket producerar vi både värme och el. Ju fler som värmer sina fastigheter och byggnader med fjärrvärme, desto mer elkraft får vi ut i nätet.

Förnybar el från Sandviksverket

Vid Sandviksverket produceras 100 procent fossilfri kraft och värme. Grenar, flis, och andra skogsrester tas till vara. Skogsråvaran bränns och får en jättelik behållare med varmvatten att koka. Värmen skickas ut fjärrvärmenätet och ångan driver en turbin som genererar elkraft.

– Tack vare att Växjö kommun tidigt satsade på kraftvärme är vi väl rustade för framtidens elbehov. Vi täcker redan en stor del av Växjös elförbrukning och ju fler företag och hushåll vi ansluter till fjärrvärmenätet, desto mer elkraft producerar vi, säger Stefan Braun.

Stefan menar att kommunens företag inte behöver känna någon större oro för vare sig el- eller effektbrist. Staden expanderar och den lokala kraft och värmeproduktionen med den. I dag är cirka 650 företag och 7 500 villor anslutna till Växjö Energis fjärrvärmenät och fler och fler tillkommer ständigt. Det ger oss en trygg, närproducerad och framtidssäkrad energiförsörjning. Produktionen pågår dessutom ständigt oavsett väder och vind. I dag producerar Växjö Energi nästan hälften av den el som förbrukas i staden och knappt en tredjedel av hela kommunens behov.

– Det är klart, skulle någon större elintensiv industri, eller en stor serverhall etableras i Växjö så måste vi se över kapaciteten, men då får vi gå uppåt i näringskedjan. Just nu, och inom överskådlig framtid, klarar vi både en klimatsmart omställning och effektiv elproduktion i Växjö tack vare kraftvärmeverket, säger Stefan Braun.